Hur går uranbrytning

•

Uran

Uran är ett svagt radioaktivt, metalliskt grundämne, som förekommer naturligt i berg, jord och vatten. Hur hög uranhalten är i markens översta skikt framgår av kartan över flygmätt gammastrålning från uran, som kan ses i Kartvisaren Gammastrålning, uran.

Genomsnittliga halter (variationerna kan vara stora):
Jordskorpan	2–3 g/ton (mg/kg)
Jordar i Europa	0,5–5 mg/kg
Grundvatten	0,02–44 mikrogram/liter
Ytvatten	0,01–4 mikrogram/liter

Uran i berggrunden

I Sverige är det främst vissa graniter och pegmatiter som har förhöjd uranhalt. Höga halter kan dock finnas även i andra bergarter. Uranrik alunskiffer förekommer i Skåne, Västergötland, Östergötland, Öland, Närke och längs den svenska fjällkedjan. Denna alunskiffer har uranhalter på 50–400 gram per ton, att jämföra m

•

Hur fungerar kärnkraft?

Faktablad

I Sverige finns sex kärnkraftsreaktorer i drift. 2021 stod kärnkraft för 31 procent av den svenska elproduktionen. Här hittar du kortfattade fakta om kärnkraft, hur det fungerar och vilka för- och nackdelar kärnkraften har.

Publicerad 12 mar, 2021 • 4 min att läsa

Kärnkraft – att klyva atomer för att koka vatten

Ett kärnkraftverk fungerar egentligen som en väldigt komplicerad vattenkokare. Energin kommer från klyvning av anrikat uran. Anrikningen innebär att man ökar halten av en specifik klyvbar isotop av uran. När uranet bestrålas med neutroner klyvs atomkärnan. Det frigör fler neutroner som startar en kedjereaktion som sedan fortsätter av egen kraft. Vid uranklyvningen frigörs nya neutroner som behöver bromsas för att kunna fortsätta klyva uranatomer. Det görs i de svenska reaktorerna med hjälp av vatten, så kallat lättvatten. Därför kallas kärnkraftsreaktorerna som används i Sverige för lättvattenreaktorer. Lättvatt

•

Egenskaper hos uran

Naturligt uran består av tre isotoper: uran-238 (99,28 procent av allt uran), uran-235 (0,71 procent) och uran-234 (0,0058 procent). Det är det tyngsta grundämnena som finns i naturen, och det sönderfaller mycket långsamt.

Normalt brukar man ange halveringstid för att beskriva hastigheten på sönderfallet, det vill säga den tid det tar för hälften av ämnet att sönderfalla. För uran-235 är halveringstiden 710 miljoner år och för uran-238 4,51 miljarder år. Både uran-235 och uran-238 sönderfaller genom sina sönderfallsserier till bly-206 och bly-207, som båda är stabila. Isotopen uran-234 har en halveringstid på 247 000 år. Den nybildas ständigt som en produkt av sönderfallande uran-238.

Generellt gäller att ju snabbare sönderfall och ju kortare halveringstid en isotop har, desto mer strålning avges. M&aum