Hur ska krigsfångar


  • Genèvekonventionen krigets lagar
  • Genèvekonventionerna
  • Plats för röda kors konventioner
  • hur ska krigsfångar
  • Så ska krigsfångar hanteras om Sverige blir attackerat

    Försvarsmakten har ett reglemente och en handbok som reglerar och förklarar hur så kallad krigsfångtjänst ska gå till – se faktaruta under artikeln.

    – Alla förband ska kunna hantera krigsfångar i olika former, säger Michael Malm, överstelöjtnant och senior rådgivare på Försvarsmaktens strategienhet.

    Men krigsfångtjänst är en militär förmåga som inte övats storskaligt i modern tid och är beroende av flera andra aktörer inom totalförsvaret.

    – Det vi kan konstatera är att vi behöver öka utbildningen, kunskapen om krigsfångetjänsten rent generellt i systemet och vi behöver också öva mycket mer än vad vi gör, både på lokal, regional och nationell nivå.

    Läger för 5000 fångar

    Sverige är indelat i fyra militärregioner – norra, mellersta, västra och södra – och de har ansvar för att läger för krigsfångar sätts upp. Lägren ska vara dimensionerade för att kunna ta emot upp till 5000 fiendesoldater.

    När det gäller registrering av k

    Folkrättsexperten om fångar i krig – det är tillåtet och inte

    Hamas håller fortfarande drygt 100 människor som gisslan efter attacken den 7 oktober. Samtidigt sprids bilder och videoklipp på sociala medier som påstås visa palestinska fångar på Gazaremsan som Israels militär vid flera tillfällen tagit till fånga. I ett av klippen syns fångar i bara underkläder, ibland sittandes på marken med bakbundna händer och ibland med ögonbindel.

    Människorättsorganisationen Euro-Med Human Rights Monitor har också larmat om att den israeliska militären, IDF, har tagit civila som fångar och behandlar dem inhumant. IDF har sagt att de tar misstänkta terrorister till fånga men att de släpps om de visar sig inte vara terrorister, och att fångarna behandlas i enighet med internationell lag.

    Krig mellan Israel och Hamas

    ”Inte ett krig mellan två stater”

    I kriget mellan Israel och Hamas gör flera faktorer att det är komplicerat att använda begreppet krigsfångar, menar folkrättsprofessorn Pål Wrang

    Krigsfångenskap

    Uppslagsordet ”Krigsfångarna” leder hit. För filmen från 1960, se Krigsfångarna (film).

    En krigsfånge (engelska: Prisoner of War, POW) är en person som frihetsberövats av fienden under ett krig. Huvudregeln säger att alla personer som faller under definitionen av kombattanter blir krigsfångar då de hamnar i fiendemaktens våld. Undantag är bland annat legosoldater, som dock ändå har visst rättsligt skydd.

    Väsentlig är den från 1600-talet folkrättsliga syn som fastslår att krigsfångar är under den krigförande statens välde, ej den enskilde tillfångatagarens. Läkare och präster betraktas ej som krigsfångar men skall ha samma rättigheter som sådana, och ha rätt att fritt utöva sin verksamhet bland fångarna.[1]

    Först under 1800-talet tillkom överstatliga fördrag som reglerade förhållandena för deltagare i krig. Genèvekonventionerna av 1864 var den första överenskommelsen om regler i krig. Haagkonventionen av 1907 fastslog regler a