Hur är marken i

  • Sverige yta km2
  • Hektar till m2
  • Hur många hektar är en fotbollsplan
  • hur är marken i

    • •

    Bedömning av betesmarker och slåtterängar

    När du söker stöd finns det villkor för hur du ska sköta din mark. I miljö­ersättningen för skötsel av betesmarker och slåtterängar ska du till exempel hålla borta igenväxning och sköta marken med bete eller avslagning och skörd. Läs mer om villkoren på sidan för varje stöd.

    Det här är betesmark och slåtteräng

    Betesmark är jordbruksmark som du sköter med bete, avslagning eller putsning. En putsad betes­mark ska vara minst lika välputsad som om djur har betat där.

    Slåtteräng är jordbruksmark som du använder på eftersommaren till slåtter eller för slåtter kompletterat med efterbete.

    På betesmark och slåtteräng ska det växa gräs, örter eller hävdad ljung som är dugligt som foder. Du ska varje år sköta marken och den får inte växa igen.

    Åkermark räknas inte som betesmark eller slåtteräng. Du får gärna beta eller slå din åkermark men den kommer ändå att klassas som åkermark om den är lämplig för växtodling.

    Skog räknas aldrig som betesmark

    •

    Risker

    För att planera för ett bra samhälle, måste vi ta hänsyn till både de risker som finns i naturen och de som vi själva har skapat. Var finns det skredkänslig mark, i vilka områden finns det höga radonhalter i marken, hur sårbar är vår dricksvattenförsörjning och var innehåller marken och grundvattnet höga halter av skadliga ämnen?

    Vad finns i marken och vattnet?

    Mark och vatten innehåller metaller och andra ämnen som finns där naturligt eller har tillförts genom mänsklig aktivitet. För att till exempel kunna planera nya bostadsområden eller sätta in åtgärder för brunnar med dåligt vatten behövs information om såväl de naturligt förekommande ämnena som ämnen tillförda genom mänsklig påverkan.

    SGU:s geokemiska information, dvs. information om markens innehåll av oli

    •

    Daggmaskar

    Daggmaskar – Oligochaeta – är en klass i stammen ringmaskar – Annelida.

    Daggmaskar är i princip byggda som rör med munnen framtill och tarmen löpande genom hela kroppen. Daggmaskar har en tydlig yttre segmentering. Antalet borst är litet. De är tvåkönade, och könsorganen finns endast i ett fåtal segment i kroppens främre del. Parningen sker vanligen under fuktiga nätter, då djuren kryper upp till markytan.

    Deras föda utgörs bland annat av växtdelar, svamphyfer, bakterier. Daggmaskarna berikar jorden genom att dra ner växtlämningar i sina gångar och genom att äta jord och växtrester. De lämnar sina exkrementer på markytan och vänder på så sätt långsamt jorden så att löv m.m. överlagras och hamnar nere i jorden, så att jordens mullhalt ökar. I maskexkrementerna finns kemiska ämnen (kalium, kväve och fosfor) i en form som är tillgänglig för växterna. Den jord som passerat maskarnas tarm har pH7, och maskarna motverkar därför försurning. De bidrar även till jordens genomlu