Hur varmt kan ånga
•
Vattenånga
Vattenånga är vatten i gasform, alltså ett av vattens aggregationstillstånd. Vattenånga bildas antingen när flytande vatten avdunstar eller när fast issublimerar. Vatten avdunstar lättare ju högre temperaturen är. Motsatt övergår vattenånga till vätska igen (kondenserar) lättare vid lägre temperatur. På jorden är vattenånga en av faserna i vattnets kretslopp i hydrosfären. Vattenånga är inte synligt för blotta ögat, men man kan se den indirekt, exempelvis som bubblorna i kokande vatten. "Synlig vattenånga" över kokande vatten är i själva verket inte ånga, utan kondenserade små vattendroppar i vätskefas (dimma) på samma sätt som molnen på himlen.
Generella egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Den maximala mängden vattenånga luften kan innehålla vid en viss temperatur kallas mättnadsvärdet. Blir mängden vattenånga större än mättnadsvärdet övergår en stor del av vattenångan till vatten – kondenseras. Andelen vattenånga i luften kallas luftfuktighet, vilken ma
•
Ånga
Ånga är gasform av ett normalt sett flytande ämne, ofta i jämvikt med normalt luftryck. Ånga kan finnas i faserna "fuktig", "mättad" och "överhettad".
I praktiska tillämpningar och vardagligt språk avser "ånga" nästan uteslutande gasformigt vatten, som används bland annat för uppvärmning samt drift av ångturbiner och ångmaskiner.
Tillstånd
[redigera | redigera wikitext]Fuktig ånga
[redigera | redigera wikitext]Fuktig ånga är mättad ånga av ångbildningstemperatur som är i jämvikt med vätska av samma temperatur.[1] Ångbildningstemperaturen är beroende av det omgivande trycket där till exempel ångbildningstemperaturen för vatten vid normalt atmosfärstryck är mycket nära 100 °C, medan den vid till exempel vid 100 bars absoluttryck är drygt 300 °C. I ett diagram över en vätskas ångbildningstemperatur kallas kurvan mellan vätska och ånga för nedre mättningskurvan.
Fuktig ånga kan innehålla olika mängd vatten. Den del av den totala massan som har förångats
•
Ångbildning: från vätska till gas
FörberedandeFysik
Hoppa till: navigering, sök
Vi inleder med ett vardagligt exempel: Vatten tillförs värme tills det kokar vid \displaystyle 100^\circ \mathrm{C} och omvandlas till (vatten-) ånga. När temperaturen har nått \displaystyle 100^\circ \mathrm{C} börjar vattnet koka och temperaturen stannar vid \displaystyle 100^\circ \mathrm{C} medan vätskan omvandlas till vattenånga, dvs gas.
Det tillförda värmet är inte relaterat till en temperaturökning utan till ångbildning och fasomvandling. Det beräknas med formeln:
\displaystyle Q=mh_{kok}
där \displaystyle m är den massa vätska som omvandlas till ånga, och
\displaystyle h_{kok}=2260 \,\mathrm{kJ/kg},
är kokvärmet eller ångbildningsentalpin.
Entalpi kan sägas vara 'värme överfört vid konstant tryck'.
För att omvandla \displaystyle 1,0 \,\mathrm{kg} vatten till vattenånga vid atmosfärstryck krävs
\displaystyle Q=mh_{kok}=2260 \,\mathrm{kJ}
vilket är nästan 10 gånger så myc