Hur används jordbruk
•
Jordbruk: Typer av jordbruk
Daniel bor på en liten bondgård på landet. Hans familj odlar grönsaker och har fruktträd. De har också några höns för att få ägg och några får för att få kött, mjölk och ull. Det som Daniel och hans familj producerar räcker åt dem själva. Det är bara ibland de har lite extra att sälja till sina grannar.
Att odla grödor som spannmål och grönsaker på åkrarna, kallas åkerbruk. Grödor kräver mestadels platt och ganska skyddad mark, med bördig jord och ett passande klimat. Mark som inte är idealisk för åkerbruk, på grund av brantare sluttningar eller mindre bördig jord, kan ofta användas för uppfödning av djur istället. Jordbruk som fokuserar på uppfödning av djur kallas djurskötsel. Daniels familj bedriver både och: åkerbruk och djurskötsel.
Den kombinationen kallas blandjordbruk. En av fördelarna med blandjordbruk är att djur är en bra källa till mat och inkomst, även om skörden blir sämre. Djuren förser också jordbruket med gödsel, som kan anv
•
Jordbruk runt om i världen
Människor odlar på alla kontinenter utom på Antarktis. Olika områden har olika förutsättningar. Geografiska förhållanden påverkar hur man odlar grödor och föder upp djur. För att förstå det här bättre, besöker vi några jordbrukare runt om i världen. Först träffar vi Alfonse och Rosine, som brukar en liten bit mark i Elfenbenskusten i Afrika, där de odlar kakao.
De har inte råd att anställa arbetare, så de arbetar själva på sin mark. Att odla kakao är ett tungt manuellt arbete. Det är den huvudsakliga eller enda inkomstkällan för tiotusentals ivorianer. Kakao säljs vanligtvis till andra länder, vilket är mer lönsamt för jordbrukare. Det är en exportgröda.
Kakao är bara en av många exportgrödor som odlas i Afrika söder om Sahara. Andra exempel är kaffe, tobak, bomull, bananer ... Ett varmt klimat gör att grödor kan växa året runt, men i torra regioner i Afrika är vattenbrist vanligt. Jorden här är ofta dålig. Det finns ofta inte tillräckligt me
•
Jordbruket och vattnet
Ökad nederbörd och vattenbrist
På hundra års sikt kommer norra Europa fortfarande att vara en relativt behaglig plats att leva på även om temperaturen höjs. I många andra delar av världen kommer brist på vatten göra livet och förutsättningarna för odling mycket svårt. Även om vi i Sverige är gynnade, sett ur ett globalt perspektiv, kommer vi ändå att behöva anpassa oss.
Klimatförändringarna väntas ge större variationer i nederbörd med större variationer i vattentillgång som följd. I framtiden spås nederbördsmönstren förändras med bland annat fler skyfall. Samtidigt tros vattentillgången minska under sommaren. Det beror på att avdunstningen kommer att öka när somrarna blir varmare, samt att nederbörden förväntas öka mest under vintern.
Idag utgör jordbrukets vattenanvändning mindre än 5 procent av den totala vattenanvändningen i Sverige. Vattenanvändningen varierar dock mycket mellan olika regioner av landet, beroende på vilka grödor som odlas och om det fi