Hur säger man färgad
•
Fler anmäler etnisk diskriminering – Barakat lär ut vett och etikett i antirasism
Flera händelser i Barakats liv har lett till att han ser en begreppsfattigdom i Sverige, kopplat till hudfärg och diskriminering. Som tioåring på kollo blev han utsatt för rasistiska skämt.
– Jag berättade för personalen men de hade svårt att bemöta det. Men jag visste att det var fel för att det kändes fel, men jag hade inget språk för det. Jag kände att jag inte hade orden för att stå upp för mig själv och jag kände mig ensam och utanför, säger Barakat Ghebrehawariat, statsvetare och föreläsare.
Får man säga svart för att beskriva människor? Hör Barakat Ghebrehawariats svar i videon ovan.
”Demokratiska”
Antalet anmälningar till DO kopplat till etnisk tillhörighet har ökat med 71 procent från 2015 till 2022 och Barakat menar att vi i Sverige behöver bli bättre på att prata om hudfärg. Idag föreläser han om hur man pratar ”demokratiska”.
– Människor vet
•
Hur ska vi prata om personer med olika hudfärg på ett respektfullt sätt? Vi bad forskaren om tips
Det grovt rasistiska och nedvärderande n-ordet har under veckan lyfts fram bland annat i ett avsnitt av Spotlight, men också i riksdagens plenisal. I Spotlight berättade flera barn och unga att de blir kallade n-ordet i skolan och att flera lärare ser på det mellan fingrarna.
I onsdagens riksdagsdebatt om regeringens meddelande till riksdagen om jämlikhet och rasism uttalade riksdagsledamot Teemu Keskisarja (Sannf) n-ordet i sitt inlägg i debatten.
Men vad får man och vad får man inte säga? Det är omöjligt att sammanställa enkla listor på hur vi ska benämna olika grupper av människor. Det beror på sammanhanget och på vem det är som talar, hur och i vilket syfte. Här presenterar vi en forskares syn på vad som är okej att säga.
Maïmouna Matikainen-Soreau forskar i rasism och antirasism i finländska skolor. Hon berättar att hon inte följde med debatten – för att skydda sig själv.
– Ja
•
Kitimbwa Sabuni: Så pratar du om hudfärg på jobbet
ARBETET PRATAR INKLUDERING med Kitimbwa Sabuni. Lönekartläggningar ska återigen göras varje år på företag med fler än tio anställda.
Men det ska också ske aktiva åtgärder kopplat till alla lagens diskrimineringsgrunder och där ingår hudfärg.
– Hudfärg spelar en allt större roll i vårt samhälle. Men jag vet faktiskt ingen arbetsgivare som jobbar systematiskt med åtgärder kopplat till hudfärg, säger Kitimbwa Sabuni.
Han är utvecklingsledare på länsstyrelsen i Stockholm och har just skrivit den praktiska handboken om hur företag ska kunna ta tag i frågan om hudfärg.
Han är glad över att länsstyrelsen gett honom arbetsuppgiften. För egen del drivs han av att försöka förändra till det bättre, att lämna avtryck.
– Man kan inte leva sitt liv med målen att enbart äta och sova eller samla på sig saker, säger han.
I november i fjol presenterade länsstyrelsen i Stockholm en rapport som visade på stora inko