Hur slutar skönheten och
•
Vem är Odjuret?
av Arne Järtelius
Var tid har sina avvikare, sina original, särlingar, rebeller, kufar och ensamvargar. Oavsett vilken är samtliga socialt och kulturellt påhittade identiteter som i första hand blivit till för att skapa en gräns mellan ”vi” och ”dom”, mellan ”normalt” och ”onormalt”. På ett liknande sätt är det med de berättelser vi vid olika tider omgivits med. Vem som där skildrats som inne i värmen och vem som betraktats som totalt ute har varje tid haft sina speciella svar på.
Annorlundahet
Ett mycket bra exempel på det sagda är berättelsen om Skönheten och odjuret. Alla de möjliga – och några omöjliga – varianter på den sagan har efter Apuleius diktats under medeltiden, renässansen, upplysningen, romantiken och modernismen. Det är helt sant som det sägs i Disneys version av Skönheten och odjuret: Det är en saga lika gammal som tiden. Det är därtill en saga som i någon version återfinns i de flesta kända kulturer i världen. I Sverige finns enligt uppg
•
Skönheten och odjuret (film, 1991)
Skönheten och odjuret (engelska: Beauty and the Beast) är en amerikanskanimerad film av Walt Disney Pictures, från 1991, regisserad av Gary Trousdale och Kirk Wise efter manus av Linda Woolverton och handlingsändringar av Roger Allers och Kelly Asbury, med flera. Filmen var den första tecknade filmen någonsin att nomineras till Bästa film vid Oscarsgalan 1992.
En nyinspelning som spelfilm släpptes 2017.
Handling
[redigera | redigera wikitext]En kall stormig vinternatt stapplar en gammal ful tiggarkvinna upp till en prinsslott. Hon ber prinsen om skydd för natten, men det enda hon har att erbjuda som betalning är en ros. Eftersom den själviske och hjärtlöse prinsen tycker att hon är så frånstötande säger han nej. Den gamla kvinnan varnar honom och säger att skönhet sitter på insidan, snarare än på utsidan. När prinsen åter vägrar ge henne skydd avslöjar hon att hon är en mäktig trollkvinna och förvandlar den själviske prinsen till et
•
Skönheten och odjuret (saga)
Skönheten och Odjuret är en fransk saga från 1700-talet. Den första kända versionen av berättelsen, som publicerades i La jeune américaine et les Contes Marins år 1740, skrevs av Gabrielle-Suzanne Barbot de Villeneuve. Den mest kända skrivna versionen av berättelsen är en förkortning av hennes verk, skriven av Jeanne-Marie Leprince de Beaumont år 1756.
Handling
[redigera | redigera wikitext]Skönhetens far hamnar i en storm och söker skydd i Odjurets slott. Inuti slottet finner han ett stort bord dukat med mat och en lapp där det står: ät. Efter att ha lovat Skönheten att plocka med en ros från sin resa tar han en från den vackra rosträdgården utanför. Då kommer Odjuret fram. Han berättar att fadern måste dö för att ha utnyttjat hans gästfrihet så. Fadern ber att få träffa sina döttrar igen. Odjuret säger att om en av hans döttrar tar hans plats, så får han leva. Skönheten reser till slottet, övertygad om att Odjuret kommer att döda henne, m