Hur farligt är strålning
•
Strålning är energi i form av vågor eller partiklar som kan delas in i två huvudtyper: joniserande och icke-joniserande strålning. Strålning som innehåller tillräckligt mycket energi för att bryta kemiska bindningar och skapa joner kallas för joniserande strålning. Den kan skada en cells DNA och därmed orsaka mutationer som, om de överförs till nya generationer av celler, slutligen kan leda till cancer eller andra skadliga hälsoeffekter. Joniserande strålning kan förekomma i form av partiklar, såsom alfapartiklar eller neutroner, eller i form av strålar som gammastrålar eller röntgenstrålar.
Vi exponeras alla för olika mängder joniserande strålning från ett antal olika källor, både naturliga (kosmisk strålning eller jordstrålning) och artificiella (t.ex. medicinsk användning, kärnkraft, nedfall från kärnvapenprover
•
Strålbehandling
Vid bröstcancer är det vanligt att så kallad andningsstyrd strålbehandling används för att skona så mycket som möjligt av hjärtat och lungorna.
Filmens manus:
Strålbehandling ges för att döda cancerceller. Och för att de inte ska växa och blir fler.
Det finns olika typer av strålbehandling. I den här filmen kommer vi att prata om andningsstyrd strålbehandling.
Andningsstyrd strålbehandling ges för för att minska mängden strålning till omkringliggande organ, till exempel hjärta och lungor.
Innan du kan starta din strålbehandling kommer du till den strålförberedande enheten.
Här får du information och genomgår en datortomografiundersökning, även kallat skiktröntgen.
Vid en andningsstyrd strålbehandling läser vi av dina andningsrörelser med hjälp av en särskild kamera i taket.
Vi kommer att öva tillsammans med dig för att hitta ett bra läge där du orkar hålla andan i ca 20 sekunder åt gången.
Du kommer att kunna se dina andningsrörelser framför dig
•
När kroppen utsätts för radioaktiv strålning
Läkare Johan Fagerudd berättar hur strålningen påverkar den mänskliga kroppen.
- Strålningen skadar vårt DNA, förklarar Fagerudd.
Hur mycket är mycket?
Som enhet för dosrater används mikrosievert per timme (µSv/h). 1000 mikrosievert = 1 millisievert (mSv).
Exempel på stråldoser:
0,01 mSv: Den dos patienten får under en tandröntgenfotografering
0,1 mSv: Den dos patienten får under röntgenfotografering av lungorna
2 mSv: Den dos kosmisk strålning en person som arbetar ombord på flygplan får under ett år
3,7 mSv: Den genomsnittliga dosen strålning en finländare får per år (radon i inomhusluften, röntgenundersökningar osv)
20 mSv: En datortomografiundersökning
50 mSv: Den största tillåtna dosen per år för en person som arbetar med strålning
6000 mSv: En dos som kan leda till döden om personen får den under ett dygn. En så stor dos kan en person få endast om han till exempel befinner sig nära platsen för en kärnvapenexpl