Hur länge håller räls


  • Tandställning barn
  • Hur länge ska man ha retainer efter tandställning
  • Tandställning räls
  • hur länge håller räls
  • Under rubriken Järnkoll har vi samlat ett antal sidor för dig som är nyfiken på järnvägen. Här hittar du bland annat statistik, historia och förklaringar till olika begrepp du kan mötas av i olika sammanhang.

    Vi har som ambition att uppdatera statistiken löpande i takt med att nya siffror publiceras, antingen av oss eller av andra ansvariga myndigheter. Målet är att du som är nyfiken på järnvägen på ett enkelt sätt ska kunna ha järnkoll på spåren.

    Om det är någon uppgift du saknar så skicka ett meddelande via rubriken Kontakt så lovar vi att undersöka vad vi kan plocka fram.

    Vill du djupdyka i järnvägsstatistik?

    Den myndighet som ansvarar för Sveriges officiella statistik inom transportområdet heter Trafikanalys, och på deras webbplats hittar du data om det mesta som rör järnvägen. Om du hellre vill j

    Tandreglering (ortodonti)

    Oftast är det barn och ungdomar som behandlas, men även många vuxna kan behöva reglera sina tänder. Behandlingen brukar ta upp till två år.

    Oftast används avtagbar tandställning. Fast tandställning, så kallad "räls", består av fästen som oftast är limmade på tänderna. Mellan dessa fästen spänns tunna bågar som flyttar tänderna.

    När det gäller den fria barn- och ungdomstandvården är tandregleringen behovsprövad. Om ditt barn redan går hos oss på Folktandvården, rådfråga den vanliga tandläkaren som vid behov ordnar så att barnet får träffa en tandregleringsspecialist.

    Hur får jag tandställning?

    Det är oftast i samband med vanliga tandhälsoundersökningar som tand- och bettavvikelser upptäcks. Tala i första hand med din ordinarie tandläkare om du har frågor om tänder och bett. Vid behov, kan du remitteras vidare till en tandregleringsspecialist.

    När ska tandregleringsbehandling påbörjas?

    Det finns bettfel som bäst behandlas under tillväxtperioden för bäs

    Räls

    Räls är ett generellt namn på ett par skenor som spårfordon såsom tåg eller spårvagnar rullar på.[1] En skena kallas räl och i plural räler. Ordet är en försvenskning av engelska ordet "rails" och är belagt i svenska språket sedan 1890[1].

    Funktioner

    [redigera | redigera wikitext]

    • Att bära upp tåghjulens tyngd (se största tillåtna axeltryck) och de dynamiska krafter som kan uppstå.
    • Att styra hjulaxlarna i sidled. Rälsen ska tåla stötar från hjulflänsarna (se flänshjul) och vara avfasade så att de koniska hjulen självcentreras (se gångegenskaper (tåg)).
    • Att förmedla drivström till tåget vid eldrift. Strömmen tillförs från kontaktledningen och återleds via rälsen. Den räl som återleder strömmen brukar kallas S-räl. Se Rälsåterledning och skarvning nedan.
    • Att förmedla signaler om hinder på spåret. Genom att en hjulaxel kortsluter en signalspänning mellan de två rälerna kan säkerhetssystemet veta om ett tåg befinner sig på en spårsträcka. Se spårledningar.