Hur länge blommar tefat
•
Tidigblommande träd
Tidigblommande träd
TEXT & FOTO: GUNNAR BJÖRNDAHL 2022-03-17
Svensk Botanisk Tidskrift
Nu när våren närmar sig är det äntligen dags att ge sig ut och studera växter igen! I den här artikeln tittar vi närmare på några av de trädslag som blommar tidigt om våren.
Hassel, al, björk och skogsalm blommar alla mycket tidigt om våren. Blomningen förbereds redan på hösten innan träden vintrar in och blomknopparna ligger sedan redo i väntan på första antydan till vårkänning. De är alla vindpollinerade. De behöver därför inte ha iögonenfallande blommor som lockar till sig insekter eller andra pollinatörer. Hassel, al och björk har separata hanblommor och honblommor, dock på samma träd, medan almens blommor har både ståndare och pistill i samma blomma.
Om man tittar på en hasselbuske i oktober så ser man både gulnande löv, mogna nötter och anlagen till nästa års hanblommor. Hanhängena är så här års ganska korta och kompakta, 2–3 centi
•
Kameliadamen jag undrar varför boken fick sitt namn. Kanske för att damen var vacker men med skönhet kom problem?? Kamelia eller Camellia som växter, är nyckfulla och ganska besvärliga att odla såvida man inte har en ljus och sval plats att övervintra dem på. Temperaturen ska helst ligga runt +10 för att de ska bilda knoppar och dessutom får de aldrig torka ut… Så varför ens skaffa dem? Kanske för att en utmaning är en utmaning…
Jag har löst förvaringen sen några år i ett utrymme som aldrig går under 0-grader vintertid. Och i höstas löste jag ljustillgången när jag flyttade en stor växthuslampa dit. Den alstrade för mycket värme för att vara bra att dra upp plantor med inne.. Bra så långt. En förutsättning jag inte kan ge dem är ca +10 för knoppsättning så det får helt enkelt gå bra ändå. Jag tänker att de får sätta knoppar ute senare under våren. Fast i år borde jag aldrig tagit in dem eftersom vintern hittills varit så mild.
Gör inte som jag… förra våren
•
TE te4, äv. THE te4, n. (SwFrOrdeB 177(1703) osv.) ((†) m. Heinrich(1814)); best. -et, äv. -t (ss. m. -(e)n); pl. -er (GbgMag. 1759, s. 107 osv.), äv. (i bet. 2) -n (Bonde TroMig 91(1936: söndagsthén)); äv. TEA te4 l. ti4 l. med mer l. mindre genuint engelskt uttal, anträffat bl. ss. förled i ssg.
Ordformer
(te (-é, -ee) 1687 (: Te-Påttor) osv. tea- i ssg 1888 osv. the (-é, -ee) 1670 (: Thebord) osv.)
Etymologi
[sannol. av t. tee (thee) l. fr. thé; jfr d. te, nl. thee, eng. tea; av sydkines. dial. (amoy) t’e (möjl. via malajiska teh, te), motsv. kines. (mandarin) ch’a, varav bl. a. port. chá, turkspr. o. mongoliska čaj (varav ry. čaj); formen med initialt t- har sannol. introducerats i Europa av nederländare i början av 1600-talet; formen tea från eng.]
1) (ss. njutningsmedel använd) stimulerande dryck som tillagas gm att torkade o. på andra sätt preparerade blad av tebusken får dra i kokhett l. kokande vatten; ä