Hur länge stannar malaria


  • Malaria behandling
  • Malaria kronisk
  • Malaria vaccin
  • hur länge stannar malaria
  • Handläggning av malaria – ur ett svenskt perspektiv

    Malaria är en potentiellt allvarlig infektion där tid till rätt behandling kan vara avgörande för utfallet. Denna översikt fokuserar på den akuta handläggningen av malaria ur ett svenskt perspektiv. 

    Epidemiologi

    Malaria sprids fortsatt i stora delar av tropiska och subtropiska områden, framför allt i Afrika söder om Sahara men även i Asien, Oceanien och Sydamerika [1]. De Plasmodium-arter som orsakar malaria hos människor är P falciparum, P vivax, P ovale, P malariae och P knowlesi (Figur 1). P knowlesi har makaker som naturliga värdar och överförs till människor främst i anslutning till skogsområden i Sydostasien. Även andra arter som infekterar apor kan ibland spridas till människor, såsom nyligen i ett utbrott av P simium i Brasilien [2].

    Under det senaste decenniet har det globalt skett en påtaglig minskning av antalet malariafall tack vare bland annat omfattande utdelning av myggnät [3]. Minskningen verkar dock ha av

    Sidans information

    Denna information gör inte anspråk på att vara heltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.

    Vad orsakar malaria och hur sprids sjukdomen?

    Malaria orsakas av encelliga organismer, så kallade protozoer, som tillhör släktet Plasmodium. Det finns flera olika arter av Plasmodium och de som oftast orsakar sjukdom hos människa är P. falciparum, P. vivax, P. ovale och P. malariae. Även fler arter, däribland P. knowlesi kan orsaka sjukdom hos människa men är mer sällsynta. P. falciparum orsakar allvarligast sjukdom och är orsaken till praktiskt taget alla dödsfall i malaria.

    Malaria sprids via Anophelesmyggan, som även finns i Sverige. Malaria (P. vivax) har funnits i Sverige men sjukdomen försvann på 1930-talet (se nedan). De fall som nu rapporteras i Sveri

    Malariatabletter

    Resmål, vistelsetid, typ av leverne är några av de faktorer som avgör vilken typ av tabletter du skall äta. Dessutom finns olika typer av malaria. Din läkare kommer att välja ett lämpligt preparat med hänsyn till detta.

    Du kommer säkert att möta andra resenärer som fått rådet att äta annan malariaprofylax än du själv gör, men grips inte av tvivel och strunta inte i din profylax! Olika rekommendationer kan mycket väl vara jämngoda. Viktigast är att du tar dina tabletter!

    Förvara tabletterna
    utom räckhåll för barnen!

    Information till dig som ska äta Klorokinfosfat

    Profylax med Klorokinfosfat skall påbörjas senast ankomstdagen till malariaområdet. Tabletterna tas sedan regelbundet under hela perioden i området med malariarisk och fortsätter 4 veckor efter utresan från området. Tabletterna tas samma veckodag. Du bör också ta dem direkt efter en måltid och svälja dem tillsammans med rikligt med vatten. Om du av någon anledning skulle kräkas inom en halvtimm