Hur bodde människor
•
Stenåldern
Stenåldern är den period i människans historia som inleds med att man börjar tillverka verktyg. Stenåldern är också den första tidsepoken enligt Thomsenstreperiodsystem för Gamla världensförhistoriska tid. Namnet kommer av att de flesta av periodens skärande verktyg är av sten. Människan använde sig förstås också av andra material, som till exempel trä, växtfibrer, skinn och ben. Dessa är dock relativt förgängliga och finns sällan bevarade från den tiden.
Stenåldern delas vanligen in i tre eller fyra delar:
Ibland räknar man även med en "kopparstenålder" innan bronsåldern slutligen tar vid:
En enklare uppdelning är jägarstenåldern (äldre stenåldern) för tiden då människan levde av jakt och fiske, och bondestenåldern (yngre stenåldern) för tiden då jordbruket blev människans huvudinriktning. För Skandinaviens del sammanfaller detta dock med uppdelningen mesolitikum kontra neolitikum, eftersom där nästan inte finns några paleolitiska lämningar, dvs inge
•
Hus och människor
Hur levde människor på 1700-talet? Hur såg stadslivet, levnadsvillkoren och bostäderna ut för 200 år sedan? I forskningsprojektet ”Hus och hushåll i svenska städer 1600-1850”, studerar vi bland annat hus och människor i Linköping och Kalmar.
På 1790-talet fick den unge handelsbokhållaren Johan Peter Frisk en idé. Han lyckades köpa tillbaka två tomter på Hunnebergsgatan i Linköping som hans familj tidigare ägt. 1795 lät han uppföra de ännu bevarade husen.
Bostadshuset var modernt för sin tid, med en lägenhet om tre rum och kök i varje våningsplan. – Var Frisk unik för sin tid, eller var det tvärtom ett tecken i tiden?
1700-talet är en spännande period i Sveriges historia, en period av långsam återhämtning efter krig, pest och hungersnöd i början av seklet, och före de stora omvandlingarna genom industrialiseringen från 1800-talets mitt. Under 1700-talet växte befolkningen i landet och allt fler flyttade till städerna.
Under denna period började en
•
Äldre stenålder
Tidsperioden mellan 10 000 och 4100 år f Kr kallas för den äldre stenåldern. Det blev nu ännu varmare i Skandinavien, och växtlighet och djurliv förändrades. De kala vidderna ersattes av stora skogar. Renen blev ovanlig, men älg, hjort och uroxe blev vanligare.
Människorna spred sig norrut, först längs de isfria kusterna och sedan inåt landet. Cirka 7 000 år f Kr var istäcket helt borta, och då fanns boplatser över hela Skandinavien. Det var inte trångt att leva här under stenåldern – på den yta som i dag är Sverige fanns endast några tusen människor. Det fanns gott om mat för alla och sällan anledning till konflikt mellan olika grupper. De flesta av stenålderns människor här uppe i norr var säsongsboende – man flyttade mellan olika boplatser när årstiderna växlade för att få ut det bästa av naturen. Man rörde sig över stora områden. Under sommaren bodde man vid kusten där man fiskade och jagade säl, och på vintern flyttade man mot inlandet och jagade älg. Men int