Hur kan träning minska


  • Hur påverkar träning kroppen fysiskt och psykiskt
  • Olika fysiska aktiviteter
  • Vad händer om man inte rör på sig
  • hur kan träning minska
  • Hur träning kan minska tentastressen och öka din prestation

    Tentaperioden kan vara en stressig och utmanande tid. Med både pressen att prestera och de långa timmarna av studier är det lätt för studenter att glömma sin fysiska och psykiska hälsa. I den här artikeln kommer vi att utforska hälsofördelarna med träning under examensperioder och ge några enkla tips om hur du får tid för träning.

    Pass

    Träning och träningstips

    Så hur påverkar träningen möjligheten att prestera under tentaperioden?

    • Träning minskar stressnivåer och förbättrar humöret.

    • Träning frigör endorfiner, som är naturliga kemikalier i kroppen som främjar känslor av lycka och välbefinnande.

    • Träning förbättrar kognitiv funktion. Motion ökar blodflödet till hjärnan, som levererar syre och näringsämnen och hjälper till att stödja kognitiv funktion.

    • Träning förbättrar sömnkvaliteten, vilket är avgörande för att kunna prestera. Att få tillräckligt med sömn kan hjälpa dig att behålla och bea

      Frågor om träning

      Varför mår jag inte bra av träning?

      Fråga: Jag har förstått att andra mår bra av att träna. Men detta har jag aldrig upplevt. Vad kan det bero på och går det att göra något åt det? För även om jag vet att jag måste träna för att kroppen ska må bra så vore det ju trevligt att inte må sämre efter varje träningspass än jag gjorde innan. / Helena 

      Svar: Vid träning utsöndras en rad ämnen, exempelvis dopamin, noradrenalin och endorfiner, som man ofta tillskriver de positiva effekter människor upplever under och efter ett träningspass, såsom ökad koncentration, motivation och glädje. Forskning har dock visat att det finns stora skillnader i hur människor upplever träning. De flesta upplever tillfredsställelse och ökat välbehag medan vissa upplever mer negativa känslor. Vår inställning till träning, om vi tränar och hur mycket, är starkt kopplat till genetiska faktorer. Hur vi känslomässigt upplever träningen verkar också kunna förklaras av våra gener. Föga

      Hjärnan mår bra av fysisk aktivitet

      Att röra på sig regelbundet påverkar flera funktioner i hjärnan och nervsystemet. Till exempel förbättras koordination, balans och reaktionsförmåga. Den kognitiva förmågan bibehålls, framför allt förbättras minne, planering och koordinering av uppgifter. Dessutom blir kvaliteten på sömnen bättre och depressiva symtom minskar.

      Regelbunden träning har i djurförsök visat att produktionen av nya nervceller ökar i hjärnan, särskilt i områden som har betydelse för minne och inlärning.

      När vi rör oss bildas det mer av tillväxtfaktorn BDNF (Brain-Derived-Growth-Factor) som fungerar ungefär som ett slags gödningsmedel för hjärnan. Den här faktorn stimulerar bildningen av nya nervceller men skyddar också mot att nervcellerna bryts ner. Det gör att det både blir lättare att lära sig nya saker och att komma ihåg sådant vi redan lärt oss

      Fysisk aktivitet gör också att det bildas fler små blodkärl i hjärnan. Det leder till en ökad tillförsel av syre och när