Hur hälsar ungdomar
•
Svenskarna hälsar med en kram
Kramen är den vanligaste hälsningen i Sverige, visar en undersökning som Svenska Dagbladet har gjort.
Traditionellt har kramen varit reserverad för familjen och de närmaste vännerna men i dag hälsar 42 procent med en kram också på bekanta, visarSvD:s Sifoundersökning. Den nästvanligaste hälsningen är ett vanligt hej eller någon annan hälsningsfras och på tredje plats kommer handslag.
Kramen för fysisk för flera
Det finns både för- och nackdelar med att kramas mer, säger Per Johnsson, legitimerad psykolog och prefekt vid psykologiska institutionen vid Lunds universitet.
- Det goda är att man kommer varandra väldigt nära. Men man blir också lite mer försvarslös. För att se om vi är på samma våglängd behöver vi se hela ansiktet och det kan vi inte när vi kramas, säger Johnsson.
Enligt Johnsson finns det många som är obekväma med den fysiska kontakt som en kram innebär. Han ger rådet att först möta den andres blick när vi möter bekanta och känna av om
•
Ska vi sluta säga hej?
Häromdagen var jag med om något märkligt. Jag noterade hur några ungdomar gick förbi två andra ungdomar utan att säga hej.
Jag frågade tonåringarna om de inte gillade varandra? Jorå, blev svaret, de är schyssta. Men, sade jag i retur, varför sa ni inte hej till varandra? Man hälsar väl om man träffar någon bekant? Nix, svarade de unisont, man säger bara hej om man vill något, inte annars.
En killgissning är att detta är en fas i en längre utvecklingsprocess. För tre generationer sedan tog man i hand, lyfte på hatten och stannade för att prata. För två generationer sen nöjde man sig med handslaget och när jag var ung på 80-talet klämde man åtminstone ur sig ett coolt ”tja”. Idag verkar man ha ransonerat bort hälsandet helt och tittar istället på mobilen. I förlängningen undrar jag om även vuxna kommer sluta säga hej.
Ett litet hej kan tyckas vara just en liten sak men betyder mer än vad man tror. Forskning visar med eftertryck att bli sedd är centralt
•
Presentation av rapporten om ungas utsatthet
Hur påverkar utsatthet i barndomen risken att vårdas för psykiatriska tillstånd senare i livet? Hör Emma Björkenstam berätta i den här filmen (1 min 43 sek).
Flera faktorer påverkar barn och ungas psykiska hälsa
Det handlar t.ex. om uppväxtvillkor, hemmiljö, socioekonomiska förutsättningar, föräldrarnas mående, användningen av digitala medier samt fritid och tillgång till fysisk aktivitet.
Gynnsamma förutsättningar kan främja barns och ungas psykiska hälsa och förebygga psykisk ohälsa och risk för suicid. Samtidigt kan grunden för en god psykisk hälsa skadas om barn och unga exempelvis upplever bristande omsorg, otrygga relationer till föräldrarna eller bevittnar våld.
Läs mer om stöd till barnhälsovården, hembesök i samverkan, och barn i risk: