Hur lågt under havet
•
Mesopelagiska zonen
| Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. (2025-02) Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Mesopelagiska zonen eller skymningszonen är den djupzon i det öppna havet som är under den epipelagiska zonen (zonen närmast ytan) och över den batypelagiska zonen (även kallad den mörka zonen). Namnet på zonen kommer av pelagial som betyder öppet vatten och av grekiskans mesos som betyder "i mitten".
Mesopelagiska zonen sträcker sig i klart vatten från 200 meter till 1 000 meters djup. Anledningen till att den även kallas skymningszonen är att lite ljus tränger ned så långt.
Utforskning av djupzonen
[redigera | redigera wikitext]Under andra världskriget uppfanns ekolodet som idag används på de flesta lite större båtar för att man ska kunna mäta djupet. När denna teknologi var ny upptäcktes ett f
•
Havsvattenstånd
Vattenståndet på en plats är effekten av många faktorer som verkar med olika kraft och variation över tiden. Vindar, lufttryck, landhöjning och världshavens vattenstånd är de viktigaste. Längs de svenska kusterna är det framförallt lufttrycket och vindarna över Nordsjön, Västerhavet och Östersjön som påverkar vattenståndet på kort sikt, men även periodiska svängningar i havsbassängerna såsom tidvatten och så kallad vattenpendling.
Vattenståndet varierar över årstiderna
Vind och lufttryck gör att vattenståndet längs de svenska kusterna varierar förhållandevis regelbundet med årstiderna och ger generellt högre nivåer under hösten och lägre nivåer under våren. Läs mer om detta i artikeln Vattenståndets årstidsvariationer.
Vattenståndet kan förändras hastigt
Vind och lufttryck är också av stor betydelse för vattnets nivå på kortare sikt. I samband med exempelvis låg- eller högtryck och kraftig på- eller frånlandsvind kan vattenståndet stiga eller sjunka hastigt. Hur
•
Hav
- För andra betydelser, se Hav (olika betydelser).
Hav är det sammanhängande vattenområde som avskiljer jordenskontinenter, eller någon del av detta område. Haven täcker cirka 70 procent av jordens yta och består av omkring 1,368 miljarder kubikkilometer vatten.[1] Medeldjupet i haven är omkring 3729 meter;[2] omkring 90 procent av haven utgörs av djuphav. Det största djupet är Challengerdjupet i Marianergraven som når cirka 11 034 meter under havsytan.[3]Salthalten i världshaven är relativt konstant, 3,5 procent.[1]
Ofta talar man om de större haven som världshav eller oceaner. Dessa oceaner uppdelas dock ofta i mindre bihav, som kan indelas i medelhav och randhav. Två exempel på bihav är Östersjön, som är ett medelhav, och Arabiska havet, som är ett randhav. Andra hav kallas bara bukter eller vikar, till exempel Bengaliska viken.
Havens form påverkas av kontinenternas rörelser (plattektoniken) och förändras i takt med att spridningszoner på hav