Hur stor växer acoma
•
An ordinaryday inmy gardenis tocount thedayliliesin bloomthis veryday.Removesomewiltedflowers andphotographingnewbeautiful flowers.
Tyvärr tillhör denna Daglilja en av de som det fuskas mest med i plantskolorna. Många har en dagblommande i sin trädgård med ytters svag doft eller helt doftlös.
Har du en sådan kolla med någon som verkligen vet hur den äkta ser ut och doftar INNAN du lämnar vidare med FEL namn.
Man skall aldrig sprida felnamnade växter om detta går att undvika.
Hemerocallis citrina är en ren art som doftar underbart och normalt nattblommande. Öppnar sina blommor strax före skymningen och går ihop under förmiddagen.
Detta gråväder som nu råder hos mig (jag klagar inte för det är perfekt fotoväder eftersom det inte regnar) gör att den blommat nästan dygnet runt nu i 3 dagar.
Helt sanslöst underbart och i
•
Iris – superstjärnan för hopplösa lägen
Har du en plats i trädgården
, där ingenting vill växa? Kanske en knastertorr ”öken” under takutsprånget, eller en brant slänt, som du svär över varje gång du kämpar där med gräsklipparen.
Ta hjälp av trädgårdsiris, Iris Germanica-gruppen, tidigare kallad skäggiris. En perenn som är härdig i hela Sverige, som älskar hopplösa lägen och mager jord, och som trivs praktiskt taget överallt där det är torrt och soligt.
Amerikanska irisar har enorma orkidélika
blommor, ofta i nya spännande färgspel som hos ?Rustic Royalty? i aprikos och mahognybrunt.
Mjukt vågade kronblad
förekommer ofta på irisar från USA. Här sorten ’Celebration Song’ i ljust aprikos och milt lavendelblått.
Stora och stiliga från USA
Det gäller inte minst de nya superstjärnorna från USA, de s k ”West Coast Iris”, en ny grupp av irishybrider, som tagit trädgårdsvärlden med storm. Utmärkande för dem är att de blommar mycket rikt och länge eftersom en planta får
•
"Jakten på uran är ren girighet"
Grants vid gamla Route 66 i New Mexico är på dekis, har varit det ganska länge. Det är den sortens highwayhåla där motellskyltarna bleknat i solen och risiga växtbollar, tumbleweed, blåser mellan övergivna bilverkstäder med tak som vikt sig på mitten.
Man träffar fortfarande folk som minns detta som världens uranhuvudstad, från den tiden då det sågs som en medborgerlig dygd, om inte rentav plikt, att ta med hela familjen i söndagsbilen och köra ut i sandstensöknen med geigermätaren påslagen. Både militären och industrin trodde på atomkraften och vinden låg på från provsprängningsområdet borta i Nevada. Inne i det stora navajoreservatet just väster om Grants öppnades hundratals gruvor, vars strålning åt sig in i arbetarnas lungor medan slaggen murades in i indianbyarnas husväggar och skollokaler.
Då var detta en boomtown. Nu säger den unga indiskan i motellreceptionen att hon längtar härifrån, bort från detta ingenmansland som hennes äldre make