Hur ser näcken
•
Fakta om Näcken i folktron
I nordisk mytologi är Näcken ett vattenväsen som håller till i älvar, åar och sjöar. Han sitter ute på en sten vid en fors eller ett vattenfall och spelar fiol.
Näcken försöker lura ner människor i vattnet med sitt vackra fiolspel för att dränka dem. Oftast spelar Näcken på kvällar, så då gäller det att se upp extra mycket.
Nu för tiden brukar man säga att Näcken är naken – alltså helt näck – när han sitter där och spelar. Men i gammal folktro hade han oftast på sig gråa kläder och en röd luva, ungefär som en tomte.
Näcken var mycket musikalisk och människor kunde gå till honom för att lära sig spela fiol eller flöjt. Om en spelman var mycket duktig så kunde det sägas att han hade varit hos Näcken och lärt sig spela.
Näcken kunde också spela så att människor blev förtrollade och inte kunde sluta dansa förrän solen gick upp. Han kunde också lära ut farliga melodier – om du börjar spela en sån kanske du aldrig kan sluta spela…!
Förr i t • Näcken är ett övernaturligt manligt vattenväsen som främst håller till i älvar, åar, tjärnar och sjöar i inlandet. Figuren är känd från gammal nordisk folktro och diktning sedan fornnordisk tid, främst ifrån sägner och folkvisor från Norge och Sverige. Näcken är ett förkroppsligande av farorna förknippade med vatten och uppträder i en rad olika skepnader. Ofta försöker han på olika sätt locka till sig personer för att dränka dem. Under en mängd olika namn är Näckens olika skepnader gemensamma för alla germanska folks berättelser,[1] även om de kanske är mest kända från nordisk folktro. Näcken avbildades i allmänhet som en mask eller drake, även om nyare versioner avbildar den i andra former. Kön, efternamn och olika utseenden varierar geografiskt. Tysken Nix och hans nordiska motsvarigheter var manliga. Den tyska Nixe var en sjöjungfru.[1] Liknande varelser är kända från andra delar av Europa, sås • Ordet näck kommer sannolikt från ett germanskt ord som betyder 'bada' eller 'tvätta'. I Skåne kallades han älven, ellen, bäckahästen eller bäckamannen. Från Småland och Västergötland upp till Värmland och Uppland gick han under namnet strömkarlen och längre norrut var det forskarl, kvarngubbe eller kvarnrå. Han har även kallats för gölamannen, dammapågen, strömkatten, åhästen, sjönäcken med mera och namnet har ofta anpassats efter det vatten som fanns i närheten. Näcken var nästan alltid en man. I dag tänker vi oss kanske honom främst som en vacker, naken man som förtrollar kvinnor med sitt fiolspel och lurar ner dem i vattnet för att dränka dem. Det är också så han ofta avbildas i romantisk konst och litteratur. Och visst kunde näcken vara naken, men så vidare vacker var han inte. Ofta uppträdde han som en gammal gubbe med långt grönt eller vitt hår och skägg och klädd i
Näcken
Näcken
Bäckaman, strömkarl, kvarnrå, åhäst...
Kunde byta skepnad