Hur regleras vätska i
•
Vätska
Vatten är livsviktigt
Av en manlig kropp på 76 kg är ca 50 l vatten. Det innebär att nästan alla våra funktioner i kroppen är beroende av vatten. Eftersom kroppen alltid strävar efter balans mellan den intracellulära och extracellulära vätskan så måste vi alltid se till att tillföra vatten i lagom mängd. Den mest uppenbara funktionen vatten har är att blodet ska vara så pass lättflytande att det effektivt kan transportera syre och näring till bl. a. våra muskelceller samt ta med koldioxid och slaggprodukter därifrån. Vatten behövs också för att reglera temperaturen i kroppen och för att ämnesomsättningen och förbränningen skall fungera effektivt.
Ur prestationssynpunkt är det här med vätska lite klurigt. Under aktivitet ökar som bekant kroppen temperatur och vi blir varma. Kroppen svarar med att börja svettas så vi kan kylas ned. Med svettningen förlorar vi vatten och salter. Tappar vi mycket kommer andra funktioner i kroppen som kräver vatten att bli lidande, med försäm
•
Vätskebalans
Vätskebalansen påverkas av mängden vatten, salt och kalium som intas via föda och dryck och är balansen mellan kroppens vätska, natrium och kalium, och regleras av njurarna. Njurarnas aktivitet regleras fysiologiskt i sin tur av bland annat blodburna hormoner som utsöndras som svar på stimulering från autonoma nervsystemet.
Vätskebalansens funktion
[redigera | redigera wikitext]Vätskebalansen består av vatten mellan kroppens olika vätskerum: det intracellulära (cellerna), det interstitiella (mellanrummet mellan cellerna) och det intravasala (kärlen). Mellan dessa pågår ett ständigt och snabbt utbyte av vatten och, intimt förknippat härmed, av elektrolyter, framförallt natrium- och kaliumjoner.
En volymrubbning i ett av vätskerummen återverkar på de båda övriga. Vid en akut blödning med minskning av blodvolymen tränger således vätska snabbt in i kärlsystemet från det interstitiella rummet.
Normalt håller kroppsvätskorna en konstant koncentration av lösta
•
Sluta klunka – du dricker inte för lite vatten
Livsfarlig vattenbrist
Generellt har friska vuxna en ganska stor slarvtolerans när det gäller vatten – vi kan få i oss lite för mycket eller för lite utan att det är medicinskt farligt. Men på senare år har det kommit rapporter som tyder på att det kan vara skadligt att gå törstig ofta eller länge, berättar Rafael Krmar. Studier har visat att hormonerna som utsöndras vid törst kan påverka celler negativt och hypotesen är att det skulle vara dåligt för kroppen om dessa hormonnivåer förblir höga under lång tid.
– Oftast dricker man ju när man är törstig. Men i regioner där det inte finns fri tillgång på rent vatten kan det här bli ett allvarligt problem, inte minst när temperaturen i världen stiger, säger Rafael Krmar.
Vätskebrist har också visat sig ligga bakom utveckling av en typ av njursjukdom bland unga jordbruksarbetare i Centralamerika och Mexiko. Teorierna har varit många om vad som har fått dessa i övrigt friska männ