Hur förändras svenska
•
Svenskans historia
Fornsvenska (cirka 1225–1526)
Under medeltiden skrevs svenska framför allt med latinska bokstäver, och runalfabetet trängdes undan som skriftspråk för svenskan (även om det länge levde kvar i vissa områden).
Fornsvenskan brukar delas in i två perioder: klassisk fornsvenska (ca 1225–1375) och yngre fornsvenska (ca 1375–1526). Under den klassiska fornsvenska perioden etablerar de medeltida landskapslagarna ett skriftligt svenskt lagspråk. Västgötalagen, som tros vara författad runt år 1225, är den äldsta av de bevarade landskapslagarna.
I början av medeltiden skrevs de flesta texter och dokument på latin. Den yngre fornsvenska perioden inleds med Magnus Erikssons landslag och stadslag som säger att dombrev och köpehandlingar skulle skrivas på svenska (i stället för på latin). Under den här tiden blir det vanligare med texter på svenska. Många av dem var religiösa texter men det skrevs även skönlitteratur, facklitteratur och olika köpebrev och testamenten.
•
Förändras svenska språket för fort?
Barnbarnen pratar för fort och lite slarvigt. De har bråttom ibland och det är svårt att höra deras uttal eller betoningar. Så kan äldre uppfatta det. Men man behöver inte vara gammal och ha barnbarn för att få problem.
Det tog en stund att begripa förkortningen WTF. ”What the fuck”, som alltså betyder ”men vad i helvete!”. Men sedan dök förkortningen FTW upp. Vad är det nu då?
”Vi vet inte riktigt vad vi gör”
En gråmörk lördag i Stockholm håller språkvetaren Lars-Gunnar Andersson föredrag hos Språkförsvaret. Det är en ideell organisation som vill stärka och försvara svenska språkets ställning här i landet och i EU. Språkförsvaret riktar sig uttryckligen inte mot minoritetsspråk eller hemspråk, utan det är engelska som hotar svenskan, säger de.
Anderssons retoriska fråga är: varför förändrar vi svenska språket när vi säger att vi inte vill att det förändras. Och hans svar är:
– Huvudskälet är att vi inte riktigt vet vad vi gör. Ta till exemp
•
Ett språk i förändring
I takt med att samhället förändras så förändras det svenska språket. Förändringar kännetecknar ett levande språk, om språket inte förändras har det dött ut. Men innebär förändringarna en språklig berikning eller utarmning?
- Om språket var dåligt så skulle det ändras så att det blev bra för våra ändamål. Vi har de ord och böjningar vi behöver, varken mer eller mindre. Om ord blir onödiga så kommer de snart att falla i glömska och ersättas av nödvändiga ord i stället. Det är ingen slump att ord som "dumpstra" och "flygskam" uppstår idag och inte för hundra år sedan. Att språket nu skulle vara fattigare är fel, säger Nils Dverstorp.
Från runskrift till Twitter
Även sättet att förmedla sig på förändras. Då: runskrift. Idag: sociala medier.
- Järsbergstenens text kanske kan jämföras med Twitter idag. ”Ljuv heter jag. Korp heter jag. Jag Erilen skriver runorna” står det i nusvensk översättning. Vilken funktion den här texten har haft vet vi inte. Men ma