Hur många finns olagligt
•
Vad är okej sex?
Okej sex är sex som är frivilligt. Ingen har rätt att göra sexuella saker med någon som inte är med på det. Det gäller överallt och både på och utanför nätet. Okej sex är när den man har sex med tydligt visar att hen vill det.
Det är var och ens rättighet att själv bestämma över sin egen kropp och vad man vill göra eller låta någon annan göra med sin kropp. Det spelar ingen roll om man först sagt ja till något med sedan ändrar sig, det har man rätt till. Det är olagligt att ha sex med någon som inte vill. Det är också olagligt att ha sex med någon som inte är vid medvetande, till exempel någon som är berusad, drogad eller sover.
Att tvinga eller utpressa någon på nätet att göra sexuella saker framför en webbkamera, som att klä av sig, onanera eller visa delar av kroppen är också olagligt.
Allt sexuellt som inte är frivilligt är olagligt. Det kan till exempel vara:
• Att ta på någons kropp på ett sätt som personen inte vill.
• Att prata med någon på ett sex
•
Vad är olagligt på nätet?
Om ett brott har skett på nätet
Anmäla till polisen
När något brottsligt har skett på nätet bör detta polisanmälas. Att göra en polisanmälan är att stå upp för sitt barn och visa att det som har hänt är fel.
Du anmäler till polisen genom att ringa 114 14 och berättar vad som hänt. Du kan även gå till en polisstation och göra din anmälan på plats. För att polisen ska kunna göra en bra utredning behöver de bevis. Försök spara alla konversationer och bilder.
Ibland lägger polisen ner anmälan. De har då gjort bedömningen att de inte kommer vidare med de bevis som finns. Kanske är händelsen inte ett brott, men självklart kan det ha varit jobbigt och kränkande för ditt barn. Även om anmälan läggs ner så var det inte meningslöst att anmäla. Ärenden som läggs ner kan tas upp igen, och då är alla gamla anmälningar superviktiga.
Information om att anmäla ett brott hittar du på polisen.se.
Anmäla på sociala medier
När nätmobbning och näthat sker
•
Om brottsstatistiken
Kriminalstatistiken kan ge svar på hur många anmälda brott som avskrivs direkt, förundersökningsbegränsas eller avslutas genom lagföringsbeslut, hur många personer som misstänks och lagförs, vilka påföljder som döms ut i domstol, hur många som tas in i anstalt och hur många som återfaller i nya brott.
Brottskoder
Brottstyp, plats, datum, personer och misstankegrad är exempel på information som registreras i datasystemen. Dessa data klassificeras efter brottskoder, ett system som bygger på lagstiftningen men också, i viss mån, innehåller annan information om brottet. Brottskoder tas fram av Brå i samarbete med rättsväsendet och revideras minst en gång per år.
För att antalet brottskoder ska hållas på en rimlig nivå, kan man inte ha olika koder för varje detalj, såsom information om enstaka stöldobjekt. Brottsmotiv och tillvägagångssätt är också information som inte framgår av brottskoderna, även om den finns i själva anmälan, i text. För specifika forsknings