Hur man mäter ångest
•
Ångest – testa dina symtom
Det kan du göra om du har ångest
Nära 30 % drabbas någon gång i livet av någon form av ångestsyndrom. Hälften av alla som drabbas av ett ångestsyndrom gör det redan innan 11 års ålder. Det kan kännas väldigt jobbigt att leva med ångest och många drar sig för att söka hjälp.
Många ångesttillstånd är lindriga och behöver ingen professionell behandling. Ångest kan ta sig många uttryck och former. Det är därför viktigt att försöka diagnostisera vilken sorts ångest du har för att bättre kunna rikta en behandling. Om ångesten pågår under en lång tid, du mår väldigt dåligt eller om du känner att ditt liv påverkas negativt av din ångest, att du inte längre kan göra det du vill eller upprätthålla dina normala relationer ska du kontakta en läkare eller psykolog för en bedömning. Både psykoterapi i form av till exempel KBT samt läkemedel är möjliga behandlingsmetoder.
Det finns många saker du kan göra för att förebygga psykisk ohälsa. Att göra aktiviteter d
•
Vad är ångest?
Ångest är en naturlig reaktion vid fara men triggas även av andra komponenter, som inte utgör någon direkt fara1. Symtomet ångest kan drabba alla vid olika tillfällen i livet. När ångesten börjar påverka och begränsa vardagen, blir den sjuklig och kallas då ångestsyndrom.2 Ångest upplevs ofta som obehagligt men är helt ofarligt.1 Det finns hjälp att få mot ångest.
Om ångest
Ångest kan beskrivas som det som händer i kroppen när man upplever ett hot1, som en slags larmreaktion som styrs av det autonoma nervsystemet och som inte går att kontrollera med viljan. Att få ångest eller att bli rädd är naturliga reaktioner vid en hotande fara och är kroppens sätt att snabbt samla energi för att klara en utmaning1. Försvarsreaktionerna och beredskapen i kroppen höjs ifall man skulle behöva fly eller försvara sig1.
Den där extra energin som genereras vid ångest och rädsla kan behövas vid en verkligt fara, men om faran endast finns i tankarna, kan symtomen som ång
•
Ångesttest (GAD-7)
Detta poängantal tyder på en situation där ångestsymtomen är lindriga.
Ångestsymtom inkluderar bland annat ökad oro och rädsla för framtiden samt att man ältar bekymmer. Även rastlöshet, nervositet och kroppsliga symtom såsom hjärtklappning och darrning är typiska symtom på ångest
När symtomen är milda finns det vanligtvis stunder i vardagen när ångesten inte framträder. Att tidvis känna ångest är en naturlig och normal del av livet. Det är kroppens sätt att varna oss om obehagliga och potentiellt farliga situationer. I detta fall är ångesten förknippad med vissa specifika obehagliga situationer eller livshändelser.
Om ångesten ändå känns störande kan man få information om ångest och lära sig sätt att få den under kontroll genom egenvårdsprogrammet för ångest eller egenvårdsprogrammet för unga med ångest. Mer information om att uppsöka vård får du i avsnittet Mentalvårdstjänster.
Ibland är det något annat än ångest som gör att man mår då