Hur fastställer man astma
•
Astma
Patientinformation
Kirsi Tarnanen, Mika Mäkelä, Jorma Komulainen och Finska Läkaresällskapet
20.12.2022
God medicinsk praxis-rekommendation på finska «Astma»
Astma är en kronisk lungsjukdom: luftrörens slemhinna är i ett tillstånd av inflammation och luftrören sammandrar sig.
Astma delas in i undertyper enligt den inflammatoriska mekanismen. De viktigaste undertyperna är allergisk och eosinofil astma. Mindre känd är neutrofil astma, och det finns också andra sällsynta former.
På senare år har vi också lärt oss att känna igen de olika manifestationerna (fenotyperna) av astma utgående från debutåldern, symtomens svårighetsgrad, förekomsten av försämringsperioder och associerade sjukdomar.
De flesta fall av astma diagnostiseras hos vuxna, men sjukdomen kan utvecklas i alla åldrar – också i hög ålder. Hos äldre känns symtomen inte alltid igen som astma, eftersom andra sjukdomar (till exempel hjärtsvikt, kroniskt obstruktiv lungsjukdom) gör att de inte alltid
•
Idag finns det effektiva sätt att behandla astma, och att ha sjukdomen betyder inte att man är dömd till ett liv i stillhet. Tvärtom ska du som har astma kunna träna, dansa, vara utomhus, sova hela natten och umgås med familj och vänner som vanligt utan att behöva oroa dig för besvär. Men innan astmabehandling kan sättas in måste dina symtom utredas ordentligt, så att du kan få en diagnos. Boka tid hos din läkare om du misstänker att du har astma - ju tidigare du kan behandla astman, desto mindre är risken för permanenta skador på luftrören.
En astmautredning går till så att läkaren först gör en kroppsundersökning och ställer frågor om dina symtom och hur du hittills upplevt dina symtom. Beskriv dina symtom så detaljerat som möjligt, till exempel om de brukar bli värre en viss tid på året, på vissa platser, eller på natten. Berätta även om du röker eller har pälsdjur, hur miljön hemma och på jobbet ser ut, och om det finns astma i släkten. Sedan får du förmodligen blåsa
•
En astmadiagnos ställs med hjälp av din sjukdomshistoria tillsammans med olika läkarundersökningar. Ofta görs ett allergitest, en lungfunktionsundersökning (spirometri) samt en mätning av kväveoxidhalten i utandningsluften alternativt ett ansträngningstest. Ibland behöver man också göra mer avancerade undersökningar för att ställa diagnosen astma.
Särskilt hos små barn baserar sig astmadiagnosen på den information som föräldrarna ger. Doktorn lyssnar på lungorna, kartlägger riskfaktorer som exempelvis ärftlighet samt kontrollerar om snabbverkande luftrörsvidgande läkemedel lindrat andningsbesvären. Ibland behövs även en röntgenundersökning för att kunna utesluta att andra mer sällsynta orsaker ligger bakom symtomen.
En spirometriundersökning görs för att bedöma lungornas funktion vad gäller volym och flöde. En sådan undersökning kan oftast göras från tidig skolålder. Spirometriundersökningen innebär att man får blåsa ut luft genom ett munstycke kopplat till en spirometr