Hur blötlägger man torkad

•

Ta hand om svamp

Foto: Dicte Helmersson

Plocka bara fasta och fräscha exemplar. Grovrensa svampen i skogen genom att borsta bort jord, löv och barr. Skär av den jordiga delen av foten. Ta bort rörlager från soppar, du kan låta dem vara kvar på små, fina exemplar. Skär bort bitar som är angripna av myggor och insekter.

Förkoka svamp

Finrensa svampen hemma. Skär den rensade svampen i tärningsstora bitar, lägg i kastrull eller stekpanna och koka av vätskan. Häll i lite vatten om svampen är fast, så bränner den inte fast. Värm på medelvärme. Lägg på lock från början så att processen kommer i gång, ta av det efter en stund. Koka tills större delen av vätskan som svampen avger har kokat av.

Tillaga svampen direkt eller frys in.

En del föredrar att inte koka in all svampvätska när de ska äta svampen direkt. De kokar av en del vätska och tillsätter sedan smör eller olja. Andra väljer att steka upp svampen direkt i fett, utan att förkoka. Svamp är hårdsmält och bör alltid upphettas i

•

Jag har nyligen fått upp ögonen för blötläggning och har börjat läsa lite om det på nätet. Verkligen intressant! Så jag tänkte dela med mig av det jag har kommit fram till. Om du har kunskap/erfarenhet om blötläggning får du gärna dela med dig genom att skriva en kommentar. Jag tar gärna emot tips på bra läsning om detta, böcker, tidsskrifter o.s.v. Det var inte det lättaste att hitta bra information på internet.

Vad är blötläggning?

En tillagningsmetod som går ut på att man lägger torkade livsmedel i vatten en tid innan de äts eller tillagas vidare på annat vis, exempelvis kokning.

Varför ska man blötlägga?

Eftersom alla frön har ett naturligt skydd mot att bli uppätna innan de hunnit föröka sig. Detta innebär att de innehåller ämnen som hindrar konsumenten att ta upp näringen av fröet. Dessa ämnen är framförallt fytinsyra och enzymblockerare (antinutrienter). Fytin binder till sig mineraler (framförallt kalcium, magnesium, koppar, zink och järn) vilket hindrar upptaget av dess

•

Taffel

Inom matematiken är ett lemma en hjälpsats, ett delbevis som bryts ut ur ett bevissammanhang och redovisas separat. Det hjälper till att hålla själva bevisföringen ren och överskådlig utan tröttande sidospår och utflykter.

Tillåt mig att här introducera ett slags lemma inför en kommande artikel om torkad svamp. Artikeln blir nummer två i ordningen (den första handlade om biokemi, den kommande om hur resultaten i den första kan användas i köket). För att hålla nere textmassan i artikeln redovisar jag här ett litet experiment med torkad svamp, ett experiment vars resultat jag kommer att använda mig av i artikeln. Ett lemma är ofta ganska trist och har sällan något större värde i sig, men det här experimentet tycker jag står för sig själv.

I korta drag handlar det om hur lång tid torkad svamp bör blötläggas, och om man verkligen tjänar något på att låta den dra riktigt lång tid. Jag sparar biokemin till artikeln och går istället igenom själva upplägget: en viss mängd