Hur förökar maneter sig
•
Uråldrig geléklump gäckar forskarna
Varierar stort i antal
Den stora variationen i mängden öronmaneter från år till år kan bero på flera olika saker. En är förstås hur många nakensnäckor det finns, som äter de bottenlevande polyperna. En annan är att öronmaneten kan bli utkonkurrerad av den amerikanska kammaneten som blivit allt vanligare både på väst- och östkusten, efter att ha förts hit med ballastvatten från fartyg. Den tredje kan vara att öronmaneterna blir uppätna av röda brännmaneter (Cyanea capillata), som gärna äter dem. Vissa år kan stora mängder brännmaneter föras in mot svenska västkusten tidigt på våren, samtidigt som de lokalt producerade öronmaneterna växer till. Det normala är att brännmaneter som producerats lokalt blir vanligare senare på sommaren efter öronmanetens reproduktion. Stora brännmaneter tidigt på våren kommer från andra havsområden med strömmar. Under sensommaren kommer öronmanetens medusor att brytas ner och ofta spolas de upp på stränderna. Ib
•
Maneter
- För konstnären, se Édouard Manet
Maneter (Scyphozoa) är en klass inom stammen nässeldjur. Maneter lever i havet och har en livscykel som omfattar en växling mellan två olika utvecklingsstadier, ett fastsittande polypstadium och ett frisimmande medusastadium. Den frisimmande medusan är klockformad eller skivformad och består till stor del av vatten. Det som ger maneten dess form är ett hydrostatiskt skelett, kallat mesoglea och innehåller vatten samt kollagen. Munnen är placerad på undersidan och omgiven av ett antal munarmar. Längs kanten av munnen finns en krans av tentakler. Maneten simmar medelst rytmiska sammandragningar av kroppshålan som pumpvis åstadkommer en jetstråle som för den framåt. De följer ganska passivt havsströmmar.
Systematik
[redigera | redigera wikitext]Tidig systematik delade in organismer efter yttre likheter. Kubmaneter betraktades fram till mitten av 1970-talet som en ordning av maneter innan de fick status som egen klass. Senare delad
•
Nässeldjur
Nässeldjur (Cnidaria) är en stam med vattenlevande djur som kännetecknas av att de har nässelceller. Stammen består av cirka 11 000 kända arter och omfattar maneter, hydrozoer och koralldjur, där anemoner ingår. Merparten nässeldjur lever i havet och är enkla djur. De är uppbyggda som ett rör bestående av två vävnadslager, en insida och en utsida, med mun i ena änden omgiven av tentakler.
Nässeldjuren är ensamma om att ha nässelceller, vilka framförallt sitter på tentaklerna och används för att fånga byten och som skydd. I varje nässelcell finns en tagg, fästad vid en spirallindad tråd. På utsidan av cellen finns en sorts avtryckare och när något kommer nära den skjuts taggen ut. Vissa artgrupper har bara hullingförsedda taggar medan andra har nässelceller med giftblåsa.
Nässeldjur lever antingen ensamma eller tillsammans i kolonier, som blåsmaneten och koralldjuren, där de senare kan bilda stora komplexa strukturer.