Hur många män använder


  • Sociala medier påverkan
  • Användning av sociala medier statistik
  • Sociala medier ungdomar
  • hur många män använder
  • Suicidtankar

    Knappt 4 procent av befolkningen i åldern 16 år och äldre svarade 2024 att de har haft suicidtankar under det senaste året. Andelen var lika hög bland kvinnor och män. I den yngsta åldersgruppen (16–29 år) uppgav 8 procent att de haft suicidtankar under året, vilket kan jämföras med 1procent i åldrar över 65 år.

    Suicid under 2023

    Under 2023 dog 1 328 personer av säkert fastställda suicid i Sverige. Av dessa var 943 män och 385 kvinnor, 10 var barn under 15 år. Ytterligare 289 fall registrerades där det fanns misstanke om suicid, men där avsikten inte kunde styrkas.

    Två tredjedelar av de som avled i suicid 2023 var män. I befolkningen 15 år eller äldre var suicidtalet (antal suicid per 100 000 invånare) 22 för män och 9 för kvinnor. Suicidtalet för män och kvinnor tillsammans var 15.

    Skillnaden mellan

    Internetanvändning

    9 min

    Hur många behöver hjälp att använda internet?

    Här tittar vi på hur många som behöver hjälp med olika saker på internet eller med tekniken.

    Mer än hälften av de äldsta behöver hjälp med något på nätet

    Fråga: Behöver du hjälp med att utföra något på nätet eller känner du att du klarar dig själv? 

    Diagram 1.3a, Bas: Internetanvändare 18+ år, År 2024 (Studie 1)


    Fråga: Behöver du hjälp med att utföra något på nätet eller känner du att du klarar dig själv? 

    Diagram 1.3b, Bas: Internetanvändare 18+ år, År 2024 (Studie 1)

    Hur många svenskar behöver hjälp med något på nätet?

    8%

    av pensionärer över 75 år uppger att de behöver hjälp med i princip allt på internet

    • Var femte svensk som är 18 år eller äldre behöver hjälp med något på nätet. Bland de i arbetsför ålder 18–64 år behöver var tionde digital hjälp.
    • Bland internetanvändarna i pensionsål

      Om brottsstatistiken

      Kriminalstatistiken kan ge svar på hur många anmälda brott som avskrivs direkt, förundersöknings­begränsas eller avslutas genom lagföringsbeslut, hur många personer som misstänks och lagförs, vilka påföljder som döms ut i domstol, hur många som tas in i anstalt och hur många som återfaller i nya brott.

      Brottskoder

      Brottstyp, plats, datum, personer och misstankegrad är exempel på information som registreras i datasystemen. Dessa data klassificeras efter brottskoder, ett system som bygger på lagstiftningen men också, i viss mån, innehåller annan information om brottet. Brottskoder tas fram av Brå i samarbete med rättsväsendet och revideras minst en gång per år.

      För att antalet brottskoder ska hållas på en rimlig nivå, kan man inte ha olika koder för varje detalj, såsom information om enstaka stöldobjekt. Brottsmotiv och tillvägagångssätt är också information som inte framgår av brottskoderna, även om den finns i själva anmälan, i text. För specifika forsknings